Ord som flyger

Det ser ut att bli en strålande dag. I det flödande ljuset ser jag fläckar och räder på rutorna, vilket påminner mig om att det börjar dra ihop sig till den årliga fönstertvättardagen. En rätt så trevlig dag. Att tvätta fönster är verkligen att göra skillnad. Plötsligt ser man världen med helt andra ögon, ja i varje fall lite tydligare. Kruxet med att tvätta fönster här på Pig Hill, i ett hus som placerats alldeles intill den livligt trafikerade Backenvägen, är att fönstren är lika skitiga efter några veckor. Så att tvätta fönster här, är något man bara gör för syns skull.

I dag blir det en promenad ner på stan för att träffa en en viktig myndighetsperson. Kan bli ett viktigt möte som kan ge mig en del uppdrag vad det lider.

Jag har under hela livet haft ett knepigt förhållande till språket, både att läsa och skriva. Under mina sex första skolår hade jag stora svårigheter och länge trodde lärarna (och jag själv) att jag aldrig skulle kunna lära mig att läsa och skriva. Det berodde bland annat på min ADHD (den som ingen kände till på den tiden), då jag hade oerhört svårt att sitta stilla och koncentrera mig. Jag hade med min ADHD även ett uselt arbetsminne, vilket gjorde att jag hade svårt att minnas det jag just läst. Arbetsminnet är mycket viktigt vid språkinlärning och för vår läsförmåga.

dyslexi-300x300

Men det var ju inte enbart min ADHD som ställde till det. I årskurs sju fick jag diagnosen dyslexi. Det är en varaktig funktionsnedsättning som drabbar ungefär 5-8 procent av befolkningen, och som är fyra till fem gånger så vanligt hos pojkar. Utan att man ännu inte hittat den specifika genen, så är det troliga att dyslexi är ärftligt. Vi dyslektiker har svårt atthöra och behandla ljud och ytterst handlar det om hur hjärnan lagrar och tolkar språkljud. Det leder till svårigheter att läsa och stava. För mig ställde detta till ett mindre helvete, inte minst då jag kände mig ”dum i huvudet” vilket fyllde mig med skam. Verbalt sprutade det ord och berättelser ur mig, men orden flög iväg när jag skulle skriva ner dem. I dag vet vi att det inte finns några kopplingar mellan dyslexi och begåvning, utan den finns på alla begåvningsnivåer. Det finns mycket intelligenta människor som har svårt att avkoda orden. Folk med dyslexi är ofta kreativa, men så behövs det ju en hel del strategier för att som ”ordblind” ta sig fram genom livet.

Dyslexin kan skifta från person till person: en del har svårt att skriva, medan andra har problem att läsa. Ibland kan det vara svårt att skilja på ord eller delar av ord när man hör dem. Ett tecken på dyslexi kan vara att man kastar om bokstäverna så att bra blir bar, brödblir till börd eller så vänder man på ord som-mos eller tom-mot. Det kan även bli så att bokstäver läggs till så att orden får en ny betydelse, helt-helst, igen-ingen. Sedan kan ändelser utlämnas och prickarna ovanför å, ä, ö försvinner. Vanligt är att dyslektiker läser långsamt och hakar upp sig vid vissa ord, eller så läser man för snabbt, hoppar över ord och gissar.

I och med diagnosen och specialundervisningen fann jag fram till mitt språk. I sjuan fick jag en blå skrivmaskin av mamma och pappa – och det var då jag bestämde mig för att bli författare. Jag blev det också en dag – men det tog tid. Jag var 42 år när jag debuterade med romanen ”Svin föder svin”.  Jag har hela livet varit tvungen att ständigt läsa och skriva, varje dag, för om jag gör ett uppehåll på ett par dagar så har jag sjunkit ner i dyslexin. Det är ju ett funktionshinder som inte växer bort, utan något man får bära med sig hela livet. Klart är att jag fått lägga ner dubbel så lång tid både på läsande och skrivandet än de som är ”normala”. När mina kamrater pluggade ett par-tre timmar till en tentamen, så fick jag lägga ner sju-åtta. När det tar ett-två år för andra författare att skriva en roman, så behöver jag tre-fyra år på mig. Men skit samma, det blir trots allt en bok i slutänden. Jag har ju dessutom verkat som journalist i rätt så många år.

För övrigt har jag börjat ladda för Skellefteå berättarfestival nästa vecka. En synnerligen intensiv vecka.