Sätt gränser

Det är viktigt med kunskaper, inte minst en bred allmänbildning. Det är inte så tokigt att veta lite om mycket, eftersom det då finns fler begreppskrokar att haka fast problemen i. Det ökar även ens associationsförmåga och skapar en förbindelse mellan då och nu. I förlängningen så ökar det förståelsen av hur världen är beskaffad och ens egen roll i det stora sammanhanget. För någon dag sen såg jag en frågesport på TV, där frågeställningen var att namnge EU-länder som inte hade någon av sina gränser mot ett hav. En klurig fråga visade det sig, men programledaren tappade hakan när en av deltagarna svarade: ”Warszawa.” ”Men det är ju inget land”, sa programledaren. ”Är det inte?”

Jag vet inte hur det är för andra, men när någon säger Polen så rasslar det till i mitt huvud när associationerna hakar i begreppskrok efter begreppskrok. Jag ser allt från Fotbolls-VM 1974 och Sveriges förlustmatch mot just Polen, jag ser tyskarnas bombplan när de invaderade landet 1939, hör ropen från upproret vid Leninvarvet i Gdansk och mycket mer. Men vad händer om man tror att Polens huvudstad är ett land?

Frågesporten om länders gränser slutade alltså med att huvudstaden blev ett land. Men det finns ju andra slags gränser, mer av det osynliga slaget, nämligen de mellan oss människor. Även i det fallet måste vi alla bli gränspoliser för att skydda vårt eget land, särskilt när vi råkar ut för personer som är i färd med att invadera oss för att utöka sitt eget territorium. Det handlar om att kunna säga nej när vi råkar ut för respektlöshet. Man måste först bestämma sig för vilka gränsregler som gäller, vad som känns rätt och fel. I grunden handlar gränssättning om att ta sig själv på allvar, att sätta värde på sin person. Det handlar om integritet och självrespekt. Det innebär också att när ens gränser överträds och man säger ”Stopp!”, så kan det få konsekvenser. Men att sätta gränser är motsatsen till att känna sig misslyckad.

Idag ska jag skriva. Är snart klar med första kapitlet i ”Fisketuren”. Det känns bra, riktigt bra. Sedan torde det bli en långpromenad för att bli stark och på sikt tappa fler kilon (minus elva kilo på två månader). Ha en skön dag – och glöm inte att sätta gränser.