Alla människor kan bli kreativa
Författaren KENT LUNDHOLM
om hur kreativitet och Parkinson hör ihop
Jag heter Kent Lundholm, 65 år.
Boende i Umeå men född i byn
Bäckmyran tre mil utanför Lycksele.
Jag har bott i Umeå sedan 1985.
Kontakt:
kent.lundholm@admin.com
070-299 36 80
Passa på och kika runt på min webbplats.
Upptill finns menyknapparna.
Jag har skrivit på heltid sedan 2015, då jag drabbades av en stroke i Lillhjärnan. Diagnosen Parkinson fick jag diagnosen februari 2019. I april samma år började skriva på romanen Älskade Ester, som blev en succé. Romanen nominerades till Norrlands litteraturpris 2022 och blev flerfaldigt belönad med stipendier. Jag har arbetat som sjuksköterska ett tiotal år, för att sedan utbilda mig till journalist. Romandebuterade 1999, jobbade sedan som landshövdingens pressekreterare.
Länk till KORT INFO. OM PARKINSON
Vi mår bra av kultur
Under de 1000 milen jag tillbringade i bilen under den årslånga turnén, började jag grunna på sambandet mellan aktivt skapande (skrivande) och en förbättrad kreativitet. Jag har läst mängder med litteratur och forskningsrapporter i ämnet.
Det är egentligen inga märkvärdigheter, inget hokus-pokus, ingen mirakelkur. Det handlar om att locka fram det dopamin som finns kvar i våra kroppar. Det har gjorts mängder med forskning i ämnen som: Kreativitet, sambanden mellan kultur och hälsa, musikens läkande egenskaper.
En trevlig stund tillsammans
Jag startade denna kulturgrupp i första hand för att vi ska ska få skratta lite, lära känna nya människor och kanske sjunga en bit ihop och dopp bulla i kaffe.
När vi upplever glädje och gemenskap, så händer det en del spännande saker i vår kemiska fabrik, såsom vi alla känner som vår hjärna.
Vi är skapande varelser
Kreativitet är en stark drivkraft hos människan. Vi mår bra när vi får uttrycka vår kreativitet och bidra till nya idéer. Varje gång vi tänker en ny tanke skapas nya kopplingar i hjärnan, så att nätverket av möjliga tankar byggs ut.
Kreativitet finns inom oss alla. Kreativitet är VÅR INNEBOENDE förmåga att skapa något helt nytt. Det gör vi genom att använda oss av våra egna livserfarenheter – våra levda liv. ALLA människor är kreativa. Det är inte så att det enbart är konstnärer och författare som är kreativa.
Det livsviktiga dopaminet
Parkinson leder till att de nervceller som tillverkar dopamin dör. Därför lider den Parkinson sjuke brist på den kemiska signalsubstansen dopamin.
Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna som vi har. Det är en budbärare med olika uppgifter, som hoppar runt i kroppen, färdas längs nervbanorna, för att levererar viktig information.
Inte minst vad gäller kontrollen av våra viljestyrda kroppsrörelser. Bristen på dopamin gör oss stela och långsamma, och får våra händer att skaka.
Glädjens molekyl
Dopaminet är dessutom kopplat till hjärnans belöningssystem. Dopamin brukar ibland kallas för njutningens och nyfikenhetens ämne, eftersom det ger oss positiva upplevelser när vi äter god mat, kramas och rör vid varandra, lyssnar på musik, dansar. Allt det som får oss att uppleva glädje, lust och njutning. Dopaminet har även en lugnande och smärtstillande effekt.
Belöningssystemet ger oss vilja, motivation och drivkraft. Genom att motionera och röra på våra kroppar. En del av oss kör en gång i veckan vattengympa, andra dansar och sjunger.
… Dopamin på gott och ont. Vi lider brist på dopamin. Inte undra på att denna brist påverkar våra kroppar, vårt beteende, sabbar sömnen, försämrar koncentrationsförmågan, minnet och inlärningen.
När vi tränar upp våra kreativa förmågor – så ökar depåerna av dopaminet i hjärnan, samtidigt som stresshormonet kortisol minskar. Hur är det nu med stressen i våra liv? Just det. Stress förvärrar Parkinson.
Men hä lönch väl int. Hä gå aldrig.
Nej inte för alla. Det är inget tvång å hä köst ingenting.
ALLA människor är kreativa. En kreativ människa brukar ibland beskrivas som en person med många många idéer, som ständigt kan hitta på nya saker och använder sin fantasi för att skapa något nytt. Förmåga att skapa tycks föds ur viljan och glädjen att se hur något nytt växa fram i dagens ljus.
Att göra sådant man är ovan att göra, skapar en ovisshet. Detta är jag bekant med. Är det något en författare sysslar med så är ovissheten. Var morgon jag slår jag mig vid datorn, full av ovisshet, för att skriva ett nytt kapitel.
I mitt liv har skrivandet och läsandet varit kopplat till mitt skapande och min kreativitet. I min roman Älskade Ester, säger Ester Duva till skriftställaren som kommit för att nedteckna Esters liv.
”Hä som icke bli nerskrive på vita ark, hä köm ovillkorligen att glömmes bort. Dessutom äre på det viset att sä länge vi vi kunn minnes en männsich sä länge finns hon kvar.”
Konsten att vara Människa
Ibland är den största konsten av alla konstarter att vara en människa. Dagar då vi kämpar mot tyngdlagarna, smärtan får en att skrika.
Av de icke-motoriska symtomen vid Parkinsons sjukdom, drabbas 30–50 procent av patienterna av depression. Många av dem lider också av initiativlöshet och bristande förmåga att känna glädje. Depression är det parkinsonsymtom som har störst negativ inverkan på livskvaliteten. Depressioner ska behandlas, eftersom återfallsrisken är stor och dessutom ökar för varje depressions episod.
Dagens forskning visar att det är utvecklande för hjärnan om man lär sig nya saker, att man tittar/lyssnar på nyheterna och hänger med. Det är utvecklande för hjärnan. Det är nyttig träning för våra minnen.
Forskningen visar på att konstnärlig verksamhet ökar livskvalitén vilket kan minska äldres behov av insatser från samhället.
AVSLUTNINGSVIS . . .
Forskning om kultur och hälsa
MUSIK
Musik påverkar hela hjärnan. I hjärnan finns inget ”musikcentrum,” utan tonerna sprider ut sig både i höger och vänster hjärnhalva. Signalsubstanser som dopamin och serotonin ökar, och hormoner frigörs. Det innebär bland annat att upplevd smärta kan lindras av musik. Det fungerar bäst om man lyssnar på sin favoritmusik .
”Finska forskare, har rapporterat att patienter som efter en stroke fått lyssna på sådan musik de sedan tidigare uppskattat, återhämtar sig påtagligt snabbare än dem som inte fått lyssna på sådan musik.”
”Flera undersökningar tyder på att regelbundet dansande eller dansterapi inte bara förbättrar balans och benstomme, dansandet minskar risken för benbrott – och bidrar till att förebygga eller fördröja demens.”
”Forskare har funnit att människor från olika kulturer uppfattar samma grundläggande känslor i musik.”
”Musik stimulerar många olika system och funktioner i hjärnan; motivation, uppmärksamhet, känslor, belöningssystemet, minnesfunktioner, språkförmåga och mycket annat. ”
”Olika former av dans har visat sig ha positiva effekter på symtomen för personer med Parkinsons sjukdom.”